Casino utan svensk licens

Bakgrund och historisk utveckling redigera

Den svenska spelmarknaden före 2019

Den svenska spelmarknaden präglades fram till 2019 av ett statligt monopol som reglerades av lotterilagen (1994:1000). Monopolet utövades huvudsakligen av AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp (ATG), medan ideella föreningar tilläts driva lotterier för allmännyttiga ändamål. Online-baserat kasinospel saknade lagligt utbud från svenska aktörer, vilket fick till följd att en betydande andel svenska spelare under 2000- och 2010-talen vände sig till utländska operatörer, främst med licens från Malta eller andra jurisdiktioner inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Dessa operatörer befann sig i en rättslig gråzon. De var inte uttryckligen tillåtna att rikta sig till svenska konsumenter, men EU-rätten begränsade Sveriges möjligheter att blockera tillgången. Principen om fri rörlighet för tjänster, kodifierad i artiklarna 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), satte yttre gränser för hur långt nationella restriktioner kunde sträcka sig (Folkhälsomyndigheten, 2024).

EU-domstolen prövade frågan i flera vägledande mål. I Gambelli (C-243/01), Placanica (C-338/04) samt Sjöberg och Gerdin (C-447/08 och C-448/08) fastslog domstolen att medlemsstater i princip får upprätthålla restriktioner av folkhälsoskäl och för att bekämpa spelproblem och brottslighet. Krav på proportionalitet och konsekvent tillämpning bidrog dock till att flera medlemsstaters monopolordningar successivt monterades ned till förmån för licenssystem. För Sveriges del föranledde rättsutvecklingen anpassningar av skattereglerna. Efter EU-domstolens dom i mål Lindman (C-42/02) klargjorde Skatteverket att lotterivinster från andra EES-stater skulle behandlas på samma sätt som svenska, det vill säga skattefritt för spelaren.

Omregleringen 2019

Den 7 juni 2018 antog Sveriges riksdag regeringens proposition om en omreglerad spelmarknad. Spellagen (2018:1138) trädde i kraft den 1 januari 2019 och införde ett licenssystem där samtliga aktörer som vill tillhandahålla spel om pengar till svenska konsumenter måste ansöka om licens hos Spelinspektionen, dåvarande Lotteriinspektionen (Spelinspektionen, 2018). Lagen omfattar sex olika licenstyper, däribland licens för kommersiellt onlinespel enligt 7 kap. och licens för vadhållning enligt 8 kap. (Spelinspektionen, 2024a).

Reformen vilade på tre uttalade målsättningar: stärkt konsumentskydd, minskning av spelproblem och en hög kanaliseringsgrad, definierad som andelen av det totala svenska spelandet som sker hos licensierade aktörer. Vid sidan av licenskravet införde lagstiftaren ett nationellt självavstängningsregister, Spelpaus.se, en lagstadgad omsorgsplikt för licenshavare samt en spelskatt om 18 procent, höjd till 22 procent från och med den 1 juli 2024, på överskottet mellan insatser och utbetalningar (Spelinspektionen, 2024b).

Framväxten av en parallell marknad

Trots licensreformen kvarstod en betydande del av det svenska spelandet utanför det reglerade systemet. Operatörer utan svensk licens fortsatte att vara tillgängliga via internet, och en växande grupp svenska spelare valde aktivt dessa alternativ. Bidragande faktorer var enligt branschanalyser strängare bonusvillkor, lägre insättningsgränser och det heltäckande självavstängningssystemet hos licensierade operatörer (Senses Redaktion, 2025). Statskontoret konstaterade i sin slutrapport om utvärderingen av omregleringen att kanaliseringen sjunkit över tid och att olicensierat spel utgör en pågående utmaning. Med anledning av detta tillsatte regeringen i januari 2024 en statlig utredning som skulle se över spellagens tillämpningsområde, särskilt det så kallade riktningskriteriet (Spelinspektionen, 2024c).

Definition och begreppsförklaring redigera

Termen casino utan svensk licens används i Sverige om webbplatser som tillhandahåller kasinospel, däribland slots, roulette, blackjack och live-kasino, utan licens från Spelinspektionen. Begreppet är inte synonymt med olicensierat casino i absolut mening. Merparten av de aktörer som beskrivs på detta sätt innehar i själva verket licens från en utländsk spelmyndighet, och det är skillnaden mellan svensk och utländsk licens som åsyftas, inte total avsaknad av reglering.

Närbesläktade begrepp som ofta förekommer i samma sammanhang är:

• Casino utan Spelpaus, det vill säga sajter som inte är anslutna till det svenska självavstängningsregistret Spelpaus.se.
• Utländskt casino, en bredare beteckning på operatörer baserade utanför Sverige.
• Skattefritt casino, vanligen ett casino med licens inom EU/EES, där vinster är skattefria för svenska spelare under vissa villkor.

Distinktionen är avgörande eftersom de juridiska, skattemässiga och konsumentskyddsmässiga konsekvenserna skiljer sig markant beroende på under vilken jurisdiktion operatören står.

Juridisk ram redigera

Spellagens tillämpningsområde

Enligt 1 kap. 2 § spellagen (2018:1138) ska lagen tillämpas på spel som tillhandahålls i Sverige. För onlinespel anges uttryckligen att ”onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige”. Denna formulering, kallad riktningskriteriet, innebär att en utländsk aktör som inte aktivt riktar sig mot svenska konsumenter inte omfattas av licenskravet, även om svenska spelare faktiskt använder tjänsten. Bedömningen görs utifrån objektiva kriterier såsom webbplatsens språkversion, valutaalternativ, betalningsmetoder, marknadsföring och kundtjänstens språk (Spelinspektionen, 2024c).

Vad är förbjudet?

Det är aktören, inte spelaren, som bryter mot lagen vid otillåten riktad verksamhet. Konsumentverket har därför uttryckligen klargjort att det inte är olagligt för en privatperson i Sverige att spela hos ett företag som saknar svensk licens (Konsumentverket, 2024). Däremot är det förbjudet för operatörer utan svensk licens att marknadsföra sig i Sverige, inklusive att köpa annonsutrymme i svenska medier, sponsra svenska idrottslag eller skicka direktreklam till svenska konsumenter. Spelinspektionen har vidare befogenhet att utfärda förbudsförelägganden mot olicensierade aktörer som riktar sig mot den svenska marknaden, blockera betalningar och kräva att internetleverantörer visar varningsmeddelanden på olicensierade webbplatser (Spelinspektionen, 2018).

Föreslagna lagändringar

I januari 2024 fick en särskild utredare i uppdrag att se över spellagens tillämpningsområde, med särskilt fokus på riktningskriteriet. Spelinspektionen har förespråkat att kriteriet ska ersättas av ett så kallat deltagarperspektiv. En sådan förändring skulle innebära att allt onlinespel som faktiskt äger rum i Sverige måste ha svensk licens, oavsett om operatören aktivt riktar sig mot landet eller inte. Uppdraget skulle slutredovisas senast den 17 september 2025 (Spelinspektionen, 2024c). En sådan reform skulle dramatiskt vidga det förbjudna området och ge svenska myndigheter större möjligheter att stänga ute olicensierat onlinespel.

Vanliga licensjurisdiktioner redigera

Casinon utan svensk licens som riktar sig mot Sverige innehar nästan undantagslöst licens från någon annan myndighet. Skillnaderna mellan licenstyperna är betydande, både vad gäller konsumentskydd, tillsyn och skattekonsekvenser för spelaren.

Malta Gaming Authority (MGA)

MGA är den vanligaste utländska licensgivaren bland aktörer som vänder sig till svensk publik. Malta är medlem i EU, och MGA-licensen har ett etablerat regelverk med krav på rättvisa spel, dokumentation av återbetalningsprocent (RTP), separation av kundmedel och en formell klagomålsprocess där spelaren kan vända sig till myndigheten vid tvister (Znaki.fm, 2026). Eftersom Malta ingår i EES kan vinster vara skattefria för svenska spelare, förutsatt att operatören inte riktar sig mot Sverige.

Estonian Tax and Customs Board (EMTA)

EMTA utfärdar spellicenser i Estland, som också är EU-medlem. Den estniska licensen anses ha en hög standard avseende konsumentskydd och säkerhet, och estniska operatörer accepterar i regel svenska spelare. Antalet EMTA-licensierade kasinon är dock betydligt färre än MGA-licensierade. Vinster är skattefria på samma villkor som för MGA-licensierade casinon (Escapist Magazine, 2026).

Curaçao Gaming Control Board

Curaçao tillhör Konungariket Nederländerna men ligger geografiskt och juridiskt utanför EU/EES. Curaçao-licensen har historiskt varit den mest lättillgängliga och billigaste att skaffa, vilket bidragit till att den används av ett mycket stort antal operatörer världen över. Regelverket har ansetts mindre strikt än MGA:s, särskilt vad gäller spelansvar och tvistlösning, även om en reform av licenssystemet inleddes 2023 i syfte att skärpa kraven (CUSL, 2025). Vinster från Curaçao-licensierade casinon räknas som skattepliktig inkomst för svenska spelare.

Övriga jurisdiktioner

Andra licenser som förekommer inkluderar Anjouan Gaming License (Komorerna), Gibraltar Gambling Commissioner, Isle of Man Gambling Supervision Commission och Kahnawake Gaming Commission (Kanada). UK Gambling Commission (UKGC) i Storbritannien är en ansedd licensgivare, men UKGC-licensierade aktörer riktar sig normalt enbart mot brittiska konsumenter och accepterar inte svenska spelare. Motsvarande gäller flertalet andra nationella licenser inom EU.

Praktisk funktion redigera

Registrering och identifiering

En grundläggande skillnad mellan svensklicensierade och utländska operatörer rör identifieringsförfarandet. Svenska licenshavare ska enligt 14 kap. spellagen kontrollera spelarens identitet med tillförlitliga metoder, vanligen via BankID (Spelinspektionen, 2024d). Hos utländska operatörer sker registreringen vanligen genom inmatning av personuppgifter såsom namn, adress, e-post och födelsedatum, kombinerat med en så kallad KYC-verifiering (Know Your Customer) som kan kräva inskickad legitimation och adressbevis. Verifieringskraven varierar avsevärt mellan operatörer och licenstyper.

Betalningsmetoder

Sedan mitten av 2023 har flera svenska banker börjat blockera transaktioner till olicensierade spelaktörer i enlighet med Spelinspektionens uppmaning om så kallad payment blocking (Senses Redaktion, 2025). Som svar har olicensierade aktörer i ökande utsträckning förlitat sig på alternativa betalningsmetoder, däribland kryptovalutor (Bitcoin, Ethereum, USDT), prepaid-kort, internationella e-plånböcker (Skrill, Neteller, MiFinity) samt direkta banköverföringar via internationella mellanhänder. Trustly, Zimpler och Swish, som är vanliga i den svensklicensierade sektorn, fungerar däremot i regel inte längre hos casinon utan svensk licens.

Spelutbud

Spelutbudet hos casinon utan svensk licens är ofta större än hos svensklicensierade motsvarigheter, eftersom vissa speltyper och spelutvecklare som inte är ackrediterade enligt Spelinspektionens föreskrifter ändå förekommer hos utländska operatörer. Återbetalningsprocenten (RTP) kan dessutom variera mellan olika versioner av samma slotspel, eftersom utvecklare ibland producerar flera versioner av samma titel där operatören får välja vilken som ska användas (Znaki.fm, 2026).

Skillnader gentemot svensklicensierade casinon redigera

Bonusar och kampanjer

En av de mest påtagliga skillnaderna rör bonusvillkor. Enligt 14 kap. 9 § spellagen (2018:1138) får en licenshavare endast erbjuda bonus vid det första speltillfället, och denna välkomstbonus måste uppfylla strikta krav på tydlig villkorsbeskrivning (Sveriges riksdag, 2018; Spelinspektionen, 2024d). Casinon utan svensk licens omfattas inte av denna begränsning och kan därför erbjuda återkommande insättningsbonusar, free spins, reload-bonusar, cashback, VIP-program och lojalitetskampanjer (CUSL, 2025).

Insättningsgränser och tidsbegränsningar

Svenska licenshavare måste enligt 14 kap. spellagen erbjuda spelaren möjlighet att sätta egna gränser för insättningar, förluster och inloggningstid. För spel på onlinekasino och datorsimulerat automatspel ska dessutom obligatoriska tidsbegränsningar och pauser tillämpas, däribland en så kallad tre-sekundersregel som tvingar fram en minsta tidsutdräkt mellan spelomgångar på vissa slotspel (Spelinspektionen, 2024d). Sådana tekniska begränsningar saknas i regel hos olicensierade aktörer.

Spelpaus.se

Det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se, som lanserades den 1 januari 2019, utgör en hörnsten i det svenska spelarskyddet. Personer med svenskt personnummer kan via e-legitimation stänga av sig från allt spel hos samtliga svensklicensierade operatörer för 1, 3, 6 månader eller tills vidare. Avstängningen är bindande och kan inte hävas i förtid (Spelinspektionen, 2025). Per början av 2025 hade omkring 122 000 personer någon gång använt tjänsten.

Casinon utan svensk licens är inte anslutna till Spelpaus och kan därför nås även av personer som stängt av sig. Detta har uppmärksammats som en av de allvarligaste konsumentskyddsbristerna i den parallella marknaden, eftersom personer som aktivt sökt skydd mot sitt eget spelande kan kringgå sin avstängning (Konsumentverket, 2024; Folkhälsomyndigheten, 2024).

Omsorgsplikten

Enligt 14 kap. 1 § spellagen har svenska licenshavare en så kallad omsorgsplikt. Operatören ska skydda spelaren från överdrivet spelande, följa kundens spelbeteende och vid behov ingripa med åtgärder som påminnelser, gränssättningar eller avstängning. Licenshavaren ska i en handlingsplan beskriva hur omsorgsplikten ska uppfyllas (Spelinspektionen, 2024d). Någon motsvarande lagstadgad plikt gäller inte för aktörer som verkar under utländsk licens, även om MGA och EMTA ställer egna krav på spelansvarsåtgärder.

Marknadsföring

Enligt 15 kap. spellagen ska all spelreklam vara måttfull. Den får inte rikta sig särskilt till personer under 18 år och inte heller till personer som stängt av sig via Spelpaus. Endast aktörer med svensk licens får marknadsföra sig i svenska medier (Folkhälsomyndigheten, 2024; Konsumentverket, 2024). Olicensierade aktörer som ändå marknadsför sig i Sverige bryter mot lagen och kan bli föremål för tillsynsåtgärder, inklusive vite eller varningsmeddelanden från internetleverantörer.

Beskattning av vinster redigera

Beskattningen av vinster från casino utan svensk licens följer av 8 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) jämte praxis från EU-domstolen. Avgörande är var operatören har sin licens.

Casinon med EU/EES-licens

Vinster från operatörer med licens utfärdad inom EU eller EES, exempelvis MGA (Malta) eller EMTA (Estland), är skattefria för spelare med skattehemvist i Sverige. Skattefriheten följer av EU-rättens principer om fri rörlighet för tjänster, vilka prövats i flera mål inför EU-domstolen och föranlett att svensk skattelagstiftning anpassats. Skattefriheten förutsätter dock att operatören inte aktivt riktar sin marknadsföring mot Sverige. Om så sker betraktas vinsten skattemässigt på annat sätt (Casinospecialisten, 2026; Kinamedia, 2025).

Casinon utanför EU/EES

Vinster från operatörer utanför EU/EES, däribland Curaçao, Anjouan, Costa Rica och Kahnawake, utgör skattepliktig inkomst av kapital. Skatt ska betalas med 30 procent på vinster överstigande 100 kronor och redovisas i spelarens inkomstdeklaration. Vinster och förluster ska beräknas separat för varje operatör, och spelaren ansvarar själv för att spara dokumentation över insättningar, uttag och vinster (Casinospecialisten, 2026; Eurocine Vaccines, 2026). Underlåtenhet att deklarera skattepliktiga vinster kan medföra skattetillägg om upp till 40 procent samt straffrättsliga konsekvenser enligt skattebrottslagen (1971:69). Skatteverket har via internationella informationsutbytesavtal möjlighet att inhämta uppgifter från utländska betalningsförmedlare och spelaktörer.

Konsumentskydd och risker redigera

Sämre skydd mot spelproblem

Folkhälsomyndigheten har i flera rapporter konstaterat att en betydande andel av den vuxna befolkningen i Sverige har erfarenhet av spel om pengar, och att en mindre men inte försumbar grupp utvecklar problemspel (Folkhälsomyndigheten, 2024). Skyddsåtgärderna i den svenska spellagen, däribland omsorgsplikten, Spelpaus, obligatoriska gränser och kravet på måttfull marknadsföring, är specifikt utformade för att minska skadeverkningar. När en spelare väljer en olicensierad operatör faller dessa skyddsnät bort. Studier från svenska forskningsinstitutioner samt Statskontorets utvärderingsrapporter har lyft fram att personer med pågående spelproblem är överrepresenterade bland dem som söker sig till olicensierade sajter, ofta efter att ha försökt stänga av sig via Spelpaus.

Bristande tvistlösning

När en konflikt uppstår med ett casino utan svensk licens, exempelvis ett utebliget uttag, omtvistade bonusvillkor eller stängning av spelarens konto, saknar spelaren tillgång till svenska myndigheters konsumentskydd. Vare sig Spelinspektionen, Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden har behörighet att pröva tvister med operatörer som inte är licensierade i Sverige. Spelaren är hänvisad till operatörens egen klagomålshantering, till klagomålsprocessen hos den utländska licensmyndigheten (om sådan finns), eller till civilrättslig process i operatörens hemland (Konsumentverket, 2024; Senses Redaktion, 2025).

Säkerhet och seriositet

Säkerheten varierar avsevärt mellan olika utländska operatörer. MGA- och EMTA-licensierade casinon omfattas av krav på SSL-kryptering, separat förvaring av kundmedel och oberoende testning av spel. Operatörer med mindre rigorösa licenser kan brista i sådana grundläggande säkerhetskrav. Det förekommer också aktörer som saknar licens helt, vilka representerar betydande risker för bedrägeri, manipulerade spel och utebliven utbetalning av vinster (CUSL, 2025).

Aggressiv marknadsföring och bonuslockelser

Aktörer utan svensk licens är inte bundna av spellagens krav på måttfull marknadsföring. De kan därför använda mer påtryckande kampanjer, generösa bonuserbjudanden med höga omsättningskrav samt VIP-program som potentiellt uppmuntrar till ökat spelande. Detta har av flera aktörer på folkhälsoområdet identifierats som en riskfaktor för utveckling av spelproblem (Folkhälsomyndigheten, 2024).

Påverkan på den svenska spelmarknaden redigera

Kanaliseringsgraden

Ett centralt mål med omregleringen 2019 var att uppnå en hög kanaliseringsgrad, definierad som andelen av det totala spelandet som sker hos licensierade aktörer. Regeringen satte ursprungligen ett mål om minst 90 procent. Statskontorets slutrapport från 2022 visade dock att kanaliseringen sjunkit över tid och att en allt större andel av spelandet sker utanför det reglerade systemet (Folkhälsomyndigheten, 2024). Detta har varit en huvudanledning till den pågående utredningen om spellagens tillämpningsområde. En lägre kanaliseringsgrad innebär förlorade skatteintäkter, sämre konsumentskydd och försvagad möjlighet för myndigheterna att övervaka spelmarknaden.

Politisk debatt

Den parallella marknaden har varit föremål för politisk debatt i Sverige. Branschorganisationer som BOS (Branschföreningen för Onlinespel) har förespråkat en mindre restriktiv reglering för licensierade aktörer i syfte att förbättra konkurrenskraften gentemot olicensierade operatörer. Folkhälsoorganisationer och delar av politiken har å andra sidan argumenterat för skärpta åtgärder, däribland förbud mot vissa speltyper, lägre insättningstak och kraftigare betalningsblockering. Debatten speglar en grundläggande spänning mellan målsättningar om konsumentskydd, statsfinansiella intäkter och näringsfrihet.

Tekniska och administrativa motåtgärder

Spelinspektionen har sedan 2019 vidtagit flera åtgärder mot olicensierade aktörer som riktar sig mot Sverige. Dessa inkluderar förbudsförelägganden, viten, anmaning till internetleverantörer om varningsmeddelanden samt, sedan 2023, samarbete med banker och betalningsinstitut om blockering av transaktioner. Effekten har varit blandad. Medan flera kända operatörer dragit tillbaka sin marknadsföring mot Sverige har andra anpassat sig genom att byta domän, byta licens eller använda alternativa betalningsmetoder såsom kryptovalutor (Senses Redaktion, 2025).

Skäl att avstå från casino utan svensk licens redigera

Sammanställningar från Konsumentverket, Spelinspektionen och Folkhälsomyndigheten lyfter fram flera konkreta skäl för svenska konsumenter att välja licensierade aktörer framför olicensierade.

• Konsumentskydd. Vid svensk licens har spelaren rätt till omsorgsplikt, obligatoriska gränser, tidsbegränsningar och möjlighet att stänga av sig från allt spel via Spelpaus. Vid utländsk licens vilar ansvaret för spelkontrollen helt på spelaren själv (Konsumentverket, 2024).
• Tvistlösning. Om något går fel, exempelvis ett uteblivet uttag eller orimliga bonusvillkor, har spelaren rätt att vända sig till Spelinspektionen, Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden vid svensk licens. Vid utländsk licens står spelaren själv för eventuell rättslig process, ofta i ett annat land.
• Säkerhet. Svensklicensierade operatörer ska följa strikta tekniska krav, ackrediterade av Swedac, och deras spelsystem ska prövas och certifieras av ackrediterade organ (Spelinspektionen, 2024d). Säkerhetsnivån hos utländska operatörer varierar och är i vissa fall avsevärt lägre.
• Beskattning. Vinster från svenska och EU/EES-licensierade operatörer är skattefria för spelare. Vinster från operatörer utanför EU/EES utgör skattepliktig inkomst och kräver aktiv deklaration. Underlåtenhet att deklarera kan leda till skattetillägg och i allvarliga fall straffrättsligt ansvar (Casinospecialisten, 2026).
• Risk för spelproblem. Spelpaus och de obligatoriska skyddsåtgärderna är specifikt utformade för att minska skadeverkningar av spel. Att kringgå dessa skydd genom att spela hos olicensierade aktörer ökar enligt forskning risken för att utveckla eller fördjupa problemspel (Folkhälsomyndigheten, 2024).
• Personuppgiftshantering. Svensklicensierade aktörer omfattas av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) i kombination med svensk tillsyn. Aktörer i jurisdiktioner utanför EU/EES kan ha betydligt svagare dataskydd.

Hjälp och stöd vid spelproblem redigera

För personer som upplever att deras spelande blivit problematiskt, oavsett om det sker hos licensierade eller olicensierade aktörer, finns flera stödfunktioner i Sverige:

• Stödlinjen för spelare och anhöriga (stodlinjen.se, tel. 020-81 91 00), som drivs av Centrum för psykiatriforskning och erbjuder anonym rådgivning och stöd.
• Spelpaus.se, Spelinspektionens självavstängningstjänst, vilken tillåter avstängning från allt spel hos licensierade operatörer i Sverige.
• Spelberoendes Riksförbund och lokala självhjälpsgrupper.
• Kommunens socialtjänst samt psykiatriska öppenvården, vilka kan erbjuda samtalsbehandling och vid behov hänvisning till specialiserad spelberoendebehandling.

Spelinspektionen har även publicerat informationsmaterial om att känna igen riskfyllt spelande, riktat dels till spelare själva, dels till anhöriga (Spelinspektionen, 2024d; Folkhälsomyndigheten, 2024).

Internationell jämförelse redigera

Sveriges modell med ett licenssystem kombinerat med ett centralt självavstängningsregister är inte unik i internationell jämförelse. Liknande system finns i flera europeiska länder, men med betydande skillnader vad gäller restriktioner och tillsyn.

• Danmark. Den danska tillsynsmyndigheten Spillemyndigheden införde 2012 ett licenssystem för onlinespel och driver det centrala avstängningsregistret ROFUS (Register Over Frivilligt Udelukkede Spillere). I likhet med det svenska systemet kräver dansk licens att operatörer ansluts till ROFUS, och endast licensierade aktörer får marknadsföra sig mot danska konsumenter.
• Storbritannien. UK Gambling Commission (UKGC) anses tillämpa ett av Europas mest utvecklade tillsynssystem. Storbritannien har det centrala självavstängningssystemet GAMSTOP, som dock, i likhet med Spelpaus, endast omfattar licensierade operatörer.
• Tyskland. Med Glücksspielstaatsvertrag 2021 införde Tyskland ett federalt licenssystem för onlinespel. Systemet omfattar bland annat ett centralt avstängningsregister, OASIS, samt ett månatligt insättningstak om 1 000 euro per spelare oavsett operatör.
• Nederländerna. Det nederländska licenssystemet för fjärrspel trädde i kraft i oktober 2021. Det inkluderar det centrala självavstängningsregistret Cruks och kräver att alla licensierade operatörer ansluts.

I samtliga dessa länder existerar parallella marknader av operatörer som är licensierade i andra jurisdiktioner men som riktar eller åtminstone accepterar spelare från landet i fråga. Frågor om kanalisering, betalningsblockering och förhållandet till EU-rättens fria rörlighet är gemensamma teman i den europeiska spelregleringsdebatten.

Se även redigera

Referenser redigera